Dålig Andedräkt = Halitosis
Den kliniska benämningen för dålig andedräkt är halitosis. Upp till 44% av befolkningen uppskattas lida av halitosis till den nivå att det begränsar deras sociala liv. Dålig ”morgonandedräkt” beror ofta på en minskad salivsekretion och mindre munrörelser under sömnen vilket gynnar bakterietillväxten och förruttnelse av näring/matrester.
Olika orsaker
Man delar in diagnosen i två underkategorier:
1. Intraoral halitosis
2. Extraoral halitosis.
Intra-oral halitosis beror på anaeroba bakteriers nedbrytning av proteiner från saliv, plack, näringsrester och epitelceller och kommer endast från munhålan.
Nedbrytning resulterar i en produktion av flyktiga svavelinnehållande gaser, såsom vätesulfid som luktar som ruttet ägg, metylmerkaptan som har en frän doft av rutten kål och dimetylsulfid som luktar obehagligt sött. Dålig munhygien, beläggningar på tungan, tandköttsinflammationer och tandlossningssjukdom förklarar 80-90 % av intra-oral halitosis.
Extraoral halitosis är då dålig lukt även kommer från utandningsluften i näsan. Detta kan orsakas av sjukdomar i luftvägarna såsom halsfluss och bihåleinflammation, men även allvarligare tillstånd som lever- och njursjukdomar eller svårinställd diabetes. För tandvårdspersonalen är det viktigt att skilja på intra- och extra-oral halitosis. Som tandvårdspersonal kan vi hjälpa patienter med intra-oral halitosis men patienter med extraoral halitosis skall remitteras till en öron, näs och hals-specialist eller vårdcentral för fortsatt utredning.
Behandling
Behandling av oral halitosis fungerar ofta mycket bra. Man bör alltid behandla infektioner i munhålan (karies, parodontit).
Studier visar att patienter med djupa tandköttsfickor, producerar mer än fyra gånger så mycket av de flyktiga svavelinnehållande gaserna mot kontrollgrupper. Behandling hos tandhygienist och noggrann plackkontroll minskar dålig andedräkt även om patienten kan behöva tilläggsbehandling.
Tungans ovansida kan vara en miljö där mikroorganismerna lätt etableras och förökas. Mycket beläggningar på tungan kan kräva en tungskrapa eller mjuk tandborste.
Referenser:
De Geest, S., Laleman, I., Teughels W., Dekeyser C., Quirynen M. (2016) Periodontal diseases as a source of halitosis: a review of the evidence and treatment approaches for dentists and dental hygienists. Periodontology 2000, 71, 213-227.
Huvudförfattare: Linda Ås, leg. Tandhygienist Akademitandvården
Medverkande författare: Rabi Aho, leg Tandläkare Akademitandvården